Garden state

Tid är någonting vi inte äger. Panik? Jag försökte leka med Tid, det gick

inte så bra. För det jag inte hade förväntat mig var att stöta på mina egna

spöken på vägen.

Jag ser, och jag försöker räkna, dina fräknar i ditt ansikte. Min hand

stryker dina fläckar, och jag känner, jag hade kunnat ligga här när Tid

tar sig fram. Snabba stora steg. Men denna gången var jag inte rädd.

Jag var hypnotiserad av dina andetag. Jag kurar ihop mig, känner värmen

och andas. Med dig. Dig jag aldrig ger upp. Och där har vi ett spöke, jag

lekte med Tid. Jag hamnade med mitt spöke som aldrig riktigt dog.

Skepnad, det är vad du är. Jag försöker alltid att återuppliva dig, och

igår lyckades jag. Du var verkligen där, du var inte min börda, du var min

sköld. Spöke, skepnad, börda. Nej, du är min sköld. Och vi andas ikapp.

When I am missing you to death