Rascal

Ibland hatar jag verkligen min katt, han kommer kl 6 på morgonen och ska ha mat och massa äcklig kärlek, VARFÖR MÅSTE HAN FÅ DET KL 6 PÅ MORGONEN? Kugghjulen i min hjärna arbetar men hittar fortfarande inget svar på detta. Men nu när kl är 12.10, då är han söt igen!

Mr Morris

Snart ska jag börja städa lite, ser ut som ett helvete här på övervåningen (det är bara mina vänners fel). Sedan ska jag åka till min pappa för att städa IGEN. Men då får jag pengar, jag gör nästan vad som helst för pengar så jag bangar inte.
Kl 16.30 ska jag vara hemma hos Fanny där vi ska laga en delikat middag innan vi bär av till alkoholen och pinsamma situationernas värld. Den världen möter vi på Bliss, och förhoppningsvis möter vi en viss MR. O också! Det vill jag i alla fall, för då kommer Fanny få skämmas och jag kommer få skratta liiiite mer än vanligt. Så om ni vill träffa oss pinsamma människor så ska ni ta era skinkor och bära dom till Bliss.

Vad fan hände?

Mihi, just nu tittar jag på Fanny som strippar. Hon var pinsam igår.. Poohl var full igår.. jag var ful igår.

PEACE

The end of time

This must be it

Nu har jag varit jättedålig på att skriva små roliga händelser men jag har varit fullt upptagen med mina kära vänner, dom stjäl tid från mig! Men idag är det i alla fall första lovdagen, och det är riktigt skönt. Ska jobba idag vilket inte är liiika skönt, men sen när jag har slutat så bär vi av till Berså (thank god it's monday). Då blir det alltid lite lättare att jobba.

I fredags skulle jag och Matilda gå ut, och som vanligt så satte vi oss på the Queen innan. När vi kom dit så satte vi oss där ute, då kommer tre killar och dom började bråka smått med människor där inne och vakterna, från ingenstans så kommer 100 gais huliganer. Dom slår in 3 av 4 rutor som är stora som skyltfönster, de kastade in cyklar och allt möjligt. Det var det värsta jag har varit med om, det kändes som ett krig. Som tur var (vad jag vet) så skadades ingen så allvarligt. Men jag fick faktiskt en liten krigsskada! Idioten Vega trycker upp den sönderslagna dörren med sina bara händer så jag fick ett litet sår..

Famliy

I can be funky

We like Nice, it's nice

Russian roulette

Vega hatar pengar, dom bara rinner iväg.

I am, fierce

Tyvärr ingen utgång för mig idag. Mycket mycket tråkigt eftersom jag känner att jag behöver en dos av alkohol, bra musik och spårade människor. Hoppas i alla fall att jag får två doser av det på fredag. Sedan så hoppas jag att det inte blir för mycket för jag vill ju ha en dos av det på lördag, söndag, måndag, onsdag osv. Ja, våran vecka ser ju ut så, ungefär. Min hälsa kommer må lika bra som en fiskmås i ett fisknät och min plånbok kommer misshandla mig, men inte om jag misshandlar den först! (som jag lär göra under lovet). Fuck the money, i've got my friends!

Publish me

Good morning sunshine

Hjärncellerna bara arbetar och arbetar, men vi får vi aldrig någonting för det? Kan iof hända att dom har tagit slut, efter alla vilda år tillsammans.

Jaaaaa, jag har äntligen kommit på hur jag ska föra över mina bilder. Hahaha, jag har så sjukt mycket fula bilder från Nice, helt otroligt. Har suttit och skrattat i en halvtimma nu, och här mina kära vänner ska dom upp! Ja...kanske inte allting. Så i förväg vill jag varna känsliga tittare!

Phantom

CUPCAKES ARE A GIRLS

BEST FRIEND

On to the next one

Är hemma från skolan idag igen, men jag mår mycket bättre så i morgon kommer jag vara i skolan igen. Det är ganska tråkigt att bara vara hemma, skönt i några dagar men jag har legat i min ruttna soffa sen i söndags. Har dessutom inte satt min fot utanför dörren på tre dygn. Kommer bli hög i morgon när jag ska till skolan, kommer bli för mycket friskt luft!

Faded from the winter

Så var du tillbaka, och allt är som förut. Det är så lätt att vara bitter. Känna hat, ilska, avsky. Besvikelse, det är så lätt. Men att förlåta, det är nog det svåraste att gå igenom. Jag kommer nog aldrig att kunna förlåta dig helt. Det kanske var den sista lilla delen av förlåtelse som saknades? Det var kanske därför våran värld rasade samman? Det är därför jag saknar dig. Vi räckte bara inte till.

Friendship train

Tremble for my beloved

I wanna freak you

Känner mig inte alls bra, låter som en dränkt katt och det känns som att jag har två tamponger uppkörda i näsan. Så jag ringde jobbet och ödmjuka som dom ibland kan vara så slapp jag jobba.

Nu ska jag titta på tv och dö, drömma lite om cupcakes and beautiful boys.

Elit

Kom så glömmer vi döden

Han röker i vår säng
Kom och värm dig vid glöden
Från vårt rykande hem

Golven sjunger igen:

Du ger oss kalla kårar

Med dina svarta tysta tårar

Och vi vet, alla vet allt tar slut

Långsamt genom rummen går hon ut.

Ett långfinger åt döden, vi gick över lik. Och skylta med vår kärlek, vårt rika inre liv.
Men plåtarna till himlen var slut när vi kom dit, och priset vi betalat för att klassas som elit
var att vi blev som dom andra.

New York

In New York,

Concrete jungle where dreams are made of,

Theres nothing you can’t do,

Now you’re in New York,

these streets will make you feel brand new,

Big lights will inspire you,

lets hear it for New York, New York, New York

Empire state of mind

FREAKS ARE EVERYWHERE...

AND I LIKE IT!

This is why hell is underground

Jag minns det som igår...

och jag kommer nog aldrig glömma dessa tider

Fre 13 jul 2007 04:15

Om jag tänker på dig, tänker du på mig då? Tänker du på oss då? För att, ibland förstår jag inte hur man kan umgås med människor som man egentligen hatar. Och det finns dom där konstiga vänskaperna, där man hatar, och älskar personen samtidigt. Det fungerar inte egentligen, men det känns och det finns. Men det är just sånna människor som man tycker är speciella. Dom som inte visar någon respekt, men ändå är så öppna och villiga att älska en. Men det konstiga är att det är alltid de som lämnar en, men det är också de som sakta smyger sig tillbaka. Jag känner dig fortfarande, säg bara till mig att det sliter sönder dig. Säg det, för att jag vet att du inte mår bra. Jag bestämde mig för länge sedan att aldrig gå i någon annans skugga, jag vet faktiskt inte vad jag gör nu. Jag kanske tror att jag är så jävla självständig, men, hur är man egentligen när man är självständig? Jag vet i alla fall inte. Och det är så patetiskt att jag aldrig lär mig. Människor finns inte föralltid, minnen lever inte föralltid. Jag tror att jag lever mitt liv genom minnen, jag vill sluta, men jag kan inte. Jag lever mitt liv, genom mitt gamla. Det hemska är att mitt gamla liv inte finns längre, så vad lever jag igenom egentligen? Och jag vet inte hur jag ska göra nu, för jag har ingenting kvar utav det som jag så jävla gärna vill ha. Allting är så livlöst, ingenting är impulsivt. Jag kan göra någonting åt saken, men jag vågar inte, jag har glömt hur man gör. Jag har sjunkit in i mig själv. Jag frågar mig själv ofta, vart fan är du? För jag vill ha allt det tillbaka! Jag vill i alla fall ha er tillbaka, för, jag har inga andra. Det är det som tynger mig, för det finns ingenting kvar. Inte äns ett leende, inte något slags ögonblick. Jag vet inte hur jag ska få ordning på detta, hur jag ska kunna leva i dessa minnen som jag bygger upp just nu. Jag vill bara att det ska hända, jag vill bara att något ska hända. Jag har stannat upp i allt, det känns som att jag lever i andra världen. Jag väntar på att något ska ske, som jag innerst inne vet att det aldrig kommer hända om jag inte gör något åt saken. Men jag har blivit så rädd, jag har blivit så instängd i mina egna ord. Allt behöver inte vara bra, ja vill bara att något ska vända mig upp och ner, bra eller dåligt, spelar ingen roll. Jag vill bara få känslor tillbaka, jag vill uppleva. Vänd mig upp och ner, dra mig åt alla håll, jag vill bara leva mitt liv. Vänskap, kärlek, hat till ... ingenting. Och jag undrar om du kan se mig i ögonen, och jag undrar hur fan kan du sova om nätterna när vi andra får lida av dina problem. Det konstiga är att jag fortsätter ställa upp, jag ser fortfarande det goda i dig när det är det dåliga som du utstrålar mest. Men jag gör fortfarande vad som helst för dig, fast jag lider av det.

Det konstigaste är att, jag har ingen aning om vem du är?

"Hejsan, jag undrar om - om jag kommer hem till dig med en cykel, mat, musik, kärlek& lite minnen följer du med mig på en liten färd? En färd som tar oss tillbaka till Sommaren 2006, då vi alla träffas igen och varför inte i södra om vädret tillåter oss? Under några kvällar ska minnen återupplivas innan det är för sent, innan allt glömms bort.. Vill inte glömma bort vilka vi var för ett år sedan, vilka vi umgicks med, vad vi gjorde & mest av allt hur mycket alla brydde sig om varandra.. Då man inte ens behövde ringa innan man träffades utan man gick bara och ringde på, åhgud ja vad jag saknar dem.. Vega, kan vi inte ge detta en sista chans innan det är för sent? Jag älskar dig, jag älskar cykel,spott,buskar&våran sommar-06, men det var väl inte slutet? Jag trodde det bara var början på vår “Endless Summer” – så som jag minns det…"

Naked as we came

Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,

The night was so long, the day even longer.

Idag har varit en väldigt skön dag. Hade historia prov som gick.. ja inte så bra kan man ju säga. Men men, kanske får till det ändå, man vet aldrig vad mina kära hjärnceller kan hitta på när de väl vill. Min lärare gör så sjukligt svåra prov så jag fick ont i huvudet, kramp i handen och blev så stressad så jag faktiskt bet av min nagel (ja det är sant, jag har typ en halv cm lång

nagel kvar. Riktigt äckligt faktiskt). Efter skolan så träffade jag en liten vän en kort stund och sedan tog jag tåget hem till lilla Mölndal, åt en sjukt god fudge brownie på pressbyrån och kände mig allmänt tjock.

Nu ska jag och mitt tjocka ego dra oss utåt på en promenad med Matilda (Adlitam), det var verkligen ett tag sedan. Väcker gamla minnen kan man säga, speciellt nu när det är höst. Hösten är verkligen nostalgi för mig, blir alltid lika nostalgisk för varje höst som kommer. Ja det var ju bra tider, det var underbara tider.

Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray,Fever Ray

Concrete walls

F F F

E E E

V V V

E E E

R R R

R R R

A A A

Y Y Y

Before we turn to stone

Let's take a better look beyond a story book and learn our souls are all we own, before we turn to stone.
Let's go to sleep with clearer heads and hearts too big to fit out beds, and maybe we won't feel so alone,
before we turn to stone.
And if you wait for someone else's hand you will surely fall down, if you wait for someone else's hand
you'll fall, you'll fall. I know that i am nothing new, there's so much more than me and you. But brother how we must atone, before we turn to stone.

Dom dagarna då man inser hur lite tid vi har

på oss, det är dom stora dagarna.

Det är dom bästa dagarna.

För vi vill leva förevigt.

In good company

SINNER

Var så fruktansvärt trött idag så jag gick hem från skolan. Jag kunde verkligen inte hålla mina ögon uppe. Nu har jag sovit i två timmar och är fortfarande trött, jag är verkligen verkligen TRÖTT. Och så måste jag ju självklart plugga Historia som inte kommer gå sådär jättebra ändå, så vad tjänar jag på det?

FUCK THE MAN

The trapeze swinger

THE TRAPEZE SWINGER

------------------------------
Pleas remember me

Happily

By the rose bush laughing
With bruises on my chin
A time when
We counted every black car
Passing your house
Beneath the hill
And up until
Someone caught us in the kitchen
With maps, a mountain range
A piggy bank
A vision too removed to mention

But please remember me 

Fondly

I heard from someone you're still pretty
And then they went on to say
That the Pearly Gate
Has some eloquent graffiti
Like "We’ll meet again"
And "Fuck the man"
"Tell my mother not to worry"
And angels with their great handshakes
But always done in such a hurry

And please remember me 

At Halloween

Making fools of all the neighbors
Our faces painted white
By midnight we’d forgotten one another
And when the morning came
I was ashamed
Only now it seems so silly
That season left the world
And then returned
But now you're lit up by the city


So please remember me 

Mistakenly

In the window of the tallest tower
Call and passes by
But much too high
To see the empty road at happy hour
Gleam and resonate
Just like the gates
Around the holy kingdom
With words like "Lost and found"
And "Don’t look down"
And "Someone save temptation"

And please remember me 

As in the dream

We had as rug burn babies
Upon the fallen trees
And fast asleep
Beside the lions and the ladies
That called you what you like
And even might
Give a gift for your behavior
Of lead and chance to see
A trapeze swinger high as any savior

But please remember me 

My misery

And how it lost me all I wanted
Those dogs that love the rain
And chasing trains
The colored birds above
They're running in circles
Round the well
And where it spells
On the wall behind Saint Peter
So bright on cinder-gray
In spray paint
"Who the hell can see forever?"

And please remember me

Seldomly

In the car behind the carnival
My hand between your knees
You turn from me
Said the trapeze act was wonderful
But never meant to last
The clowns that pass
Saw me just come up with anger
When it filled the circus domes
The parking lot
Had an element of danger

So please remember me 

Finally

And all my uphill clawing
My dear
But if I make
The Pearly Gates
Do my best to make a drawing
Of God and Lucifer
A boy and girl
An angel kissing on a sinner
A monkey and man
A marching band
All around the frightened trapeze swinger
-------------------

IRON & WINE

An angel kissing on a sinner

en känsla av tomhet..

Jag vill göra revolt, jag är trött. Jag vill inte mer. Orkar du? Man ger, viker ut sig. Du kan riva av ett blad, du kan läsa det utantill, det var min arm. För jag viker ut mig, för dig. Jag är utmattad av alla känslor som ständigt finns, och dem måste ju finnas för vad annars ska jag prata om? Vad annars ska jag tänka på? Att alltid komma halvvägs utan att riktigt nå målet, det sliter på mina få hjärnceller och mina sköra nerver. Ja, sedan gör ju inte min alkoholkonsumtion saken bättre.
Min kära lever, R.I.P.

Det är så, en låda. Alla ska ha en låda. När inget går som det ska, då ska man ha en låda. För man måste ju överleva, och för att göra det så behöver man sin låda. Tryck ner det, med våld om du måste, ner i din låda. Alla problem, minnen, känslor, bekymmer. All den där vätskan som sipprar ut från dina ögon. Låt vätskan dränka all material i din låda, låt dem dö. Försök. Det är så jag måste göra, eller rättare sagt, det är så jag gör. Om jag skulle tänka på det varje dag, varje minut och varje sekund som jag egentligen vill, så hade nog mitt tomma inre rum blivit svart. Eller vad vet jag, kanske gult? Du vet att jag vill skrika, du vet hur mycket jag bara vill att du ska hålla om mig och få mig att förstå att jag hör hemma, även här. Att du finns här, att du aldrig kommer göra om det igen. Fast jag vet ju att det hade varit en lögn, du gör det hela tiden. Det vrider och skär sig längre och längre in för varje gång. Sjukligt, jag har tagit det som en självklarhet, det är ju såhär det ska vara. För det har alltid varit såhär, jag har ju gett upp. Det är så självklart så jag pratar inte ens med dig, för det är lättast. Vi kan ju faktiskt inte prata, du och jag. Jag är en del av dig. Vi delar gener, men vi kan inte prata.

Om det ändå vore så enkelt. En låda.