Jag vill krypa under ditt skal som jag vet att jag kan bryta. Det kan gå sönder
, men hur lätt? Jag vill att du ska brista, rasa och söka dig till de närmsta och snabbaste sättet att få sympati och omtanke- Mig. Jag vet hur jag kan höja dig till skyarna, till skyarna med vetskapen om att du är en del av mina grundstenar. Eftersom jag ger dig en resa så vet jag att du är beroende av mitt endorfin, jag lindrar din smärta. Jag håller dig så djupt inne, mina grundstenar. Jag var, jag är frustrerad. Frustration, jag kan dig utantill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar